unity 2d jump game
Cashmio Play Now! 20 free spins - No deposit 200 free spins on 1st deposit Read more
LeoVegas Play Now! 50 free spins - No deposit 200% bonus and 200 free spins Read more
ComeOn Play Now! 10 free spins - No deposit 100% bonus up to £200 Read more
Royal Panda Play Now! 10 free spins - No deposit 100% bonus up to £200 Read more
Prime Slots Play Now! 10 free spins - No Deposit 100% bonus and 100 free spins Read more
Winner Play Now! 99 free spins - No deposit 200% bonus up to £300 Read more

Life is a game with bet-at-casinoseallin.top – sports betting with top odds, cool games and more. Register now and cash in on a bonus!

australia-icon

Welcome to Astralbet - The Ultimate Online Casino Experience! Blackjack, Roulette, Slot Machines, Bingo,Jackpots and many more! Register for free and.
Gå med nu. A-Ö sporter. Liveodds & streaming.. 2Confey Act. SP. Just nu finns. Ladbrokes Betting & Gaming Ltd. är licensierat (licensnr. 1611) och reglerat.
All the bets and paylines played in the free spins are the same as the spin that. The Pegasus symbol and Treasure symbol act as wild symbols to complete a.

LOWLIFE ~ The Betting & Gaming Act 1964

All the bets and paylines played in the free spins are the same as the spin that activated the bonus game. Free spins. The Chest symbol: Acts as a wild symbol.
When any special wild symbol lands in view it would act as a standard wild symbol by substituting any other symbol, but then on every subsequent spin the 'wild'.
Created with Highstock 1.3.9 1000 1218 878 970 1386 2087 1912 1403 1201 1058 77.6 94.0 42.3 26.7 79.3 128 92.1 0.20 -17.30 -40.60 Revenues Earnings.
CASINO NAME FREE BONUS DEPOSIT BONUS RATING GET BONUS
casumo
Casumo - 200% bonus + 180 free spins PLAY
thrills
Thrills - 200% bonus up to $100 + 20 super spins PLAY
royal panda
Royal Panda - 100% bonus up to $100 PLAY
GDay Casino
GDay Casino 50 free spins 100% unlimited first deposit bonus PLAY
leovegas
LeoVegas 20 free spins no deposit 200% bonus up to $100 + 200 free spins PLAY
karamba
Karamba - $100 bonus + 100 free spins welcome package PLAY
spinson
Spinson 10 free spins no deposit Up to 999 free spins PLAY
skycasino
BetSpin - $200 bonus + 100 free spins welcome package PLAY
guts
Guts - $400 bonus + 100 free spins welcome package PLAY
mrgreen
MrGreen - €350 + 100 free spins welcome package PLAY
kaboo
Kaboo 5 free spins $200 bonus + 100 free spins welcome package PLAY
PrimeSlots
PrimeSlots 10 free spins 100% bonus up to $100 + 100 free spins PLAY
casinoroom
CasinoRoom 20 free spins no deposit 100% bonus up to $500 + 180 free spins PLAY

Life is a game with bet-at-casinoseallin.top – sports betting with top odds, cool games and more. Register now and cash in on a bonus!

pokie-1

... natet http://adventuresofalatebloomer.com/spela-p-ntet-odds/3886 spela på nätet. casinon pa natet http://junpu.info/sweden-casino-act/847 sweden casino act. http://bathdesign.info/svenska-onlinespel-fr-barn/1912 svenska onlinespel.. pa natete http://callvote.net/free-casino-games-coyote-moon/570 free casino.
Blue Gem Casino, Casinospelen och sportsbetting från Games OS, Playtech Casino,.. under reglerna om uppgiftsskydd (Malta Data Protection Act Cap.440).

starburst-pokieLife is a game with bet-at-casinoseallin.top – sports betting with top odds, cool games and more. Register now and cash in on a bonus!

Life is a game with bet-at-casinoseallin.top – sports betting with top odds, cool games and more. Register now and cash in on a bonus!

... pa natete http://baliakandi.com/roulette-betting-software/1713 roulette betting software. carat casino bonus http://bapity.com/sweden-casino-act/3631 sweden casino act. live casino games http://88homes.com/poker-bonus/2653 poker bonus.... http://boiseom.com/eksjo-casinon-pa-natete/1912 eksjo casinon pa natete
The great physical difficulties in consummating the act tend to focus the minds of. http://acnecoverup.com/casino-games-online-free-play-craps/2616 casino. Doa spelautomat http://abitapringsrvresort.com/roulett-betting/856 roulett betting.... wiki http://boiseom.com/eksjo-casinon-pa-natete/1912 eksjo casinon pa natete

Gaming and betting act 1912casinobonus

High school-genren är en av mina favoritgenrer när det kommer till rörlig bild.
Den ger möjligheter att lyfta fram situationer och antagonismer som inte går att lyfta fram så väl annars.
Det ger också utrymme till en helt annan intensitet än vad många andra format tillåter.
Skolsituationer tar mycket av det bästa från såväl arbetsplatser som fritidsgårdar.
En serie som förtjänar mycket mer cred än vad den får är One Tree Hill.
One Tree Hill lyckas verkligen lyfta fram, konkretisera och aktualisera såväl köns- som klasskonflikter redan från dag ett.
Serien utspelar sig kring två halvbröder.
Deras pappa fick den första sonen med sitt high school sweetheart, lämnade henne, skaffade en ny partner, gifte sig, skaffade en till son och bildade familj.
Mamman och den äldre sonen växte upp fattigt, medan pappan och den yngre sonen växte upp till ett gott liv.
Patriarkatet och klassamhället i ett nötskal.
Vad vissa high school-serier gör är att iscensätta konflikter i konflikter i fritidsaktiviteterna.
Glee iscensätter konflikter i körsång, på samma sätt som One Tree Hill omsätter hela konflikten mellan föräldrarna, bröderna, klasserna och könen i de två brödernas basketspelande.
Det finns både bra och dåliga saker med det.
På ett sätt är det avpolitiserande.
Men på ett sätt gör det också lättare att skildra konflikterna på ett sätt som inte kräver särskilt mycket förförståelse.
Orättvisorna, gnistorna, föraktet och hatet är så extremt tydligt i konflikterna på och kring basketplanen.
One Tree Hill handlar om hur patriarkatet gör kvinnor maktlösa, men hur de ändå tar modet och slår tillbaka.
Karen Roe, mamman till den äldre sonen, är en fighter.
Hon har tagit stryk hela sitt liv på grund av pappans agerande och sin klasstillhörighet som fattig ensamstående mamma.
Men ändå drivs hon.
Peyton Sawyer tar sig ur ett jäkla skitförhållande med den yngre sonen, Nathan Scott, som behandlar henne som skit.
Peyton Sawyer tecknar i serien.
Den handlar också om den äldre sonens, Lucas Scott, kamp för jämlikhet trots sin situation som en del av det nedre samhället.
Om hur ens position i klassamhället påverkar varenda aspekt av livet.
Om att inte ta skit från de rikare utan istället att göra motstånd.
That you even talked about marriage before you were pregnant with me.
All that you ever said was that he found out and took off.
They do whatever they want.
And they screw everybody else in the process.
And yet, you and I, we stand by and we let them?
You should have made him pay.
De lär sig förakta varandra och träffas inte mer än de absolut måste i skolan, för att de kommer från olika bakgrunder.
För att klassklyftor flyter tjockare än blod.
Klassband görs viktigare än familjeband.
Det handlar om den sjuka manligheten och hur Dan Scott, pappan, lyckas förstöra båda sina två söner.
Den ena, Lucas, genom att driva bort honom och avsky honom.
Den andra, Nathan, genom att hela tiden driva honom hårdare in i basketen, genom att aldrig lära honom något gaming and betting act 1912 än konkurrens, genom att hela tiden bestraffa Nathan när Nathan inte är lika bra på att kämpa för sina drömmar som sin pappa var pappan som också försökte bli basketspelare.
Serien skildrar samtidigt hur sjukt manligheten är och hur mycket inflytande pappor har och hur det förstör.
Så låt er inte luras av att One Tree Hill är en high school-serie.
One Tree Hill bevisar precis hur stark gaming and betting act 1912 genren kan vara.
First of all, this review of The Hunger Games-series mainly the books, but also those two movies that have been released will contain a lot of spoilers.
This is a review for those who wont read or has read the books.
If you are reading them or are planning to read them seriously, dobookmark this and come back.
All of them come with a more or less famous quote from the books.
There are, of course, a couple of other texts you should read.
The is not a deep text, but a fun read.
K-punks text is really a brilliant political critique of the Hunger Games-series.
It is a strongly recommended reading.
Isabelle Ståhl wrote a really good piece in swedish calledand I wrote a piece on a similar topic called.
The blog should also be noticed.
The books are about a country where one city called the Capitol rules the rest of the country, split into twelve districts.
As a tribute from the war the Capitol won, all districts must annually send two children to the Capitols Hunger Games, a nasty game show that is the center of all culture in the Capitol, where the 24 kids fight to their death in a huge arena built for the occasion.
Everything is aired live, bets are placed on the children, and sponsors can help children get better odds by sending them small supplies.
In the end of the first book, Katniss Everdeen and Peeta Mellark from district 12 have stirred up what is starting to become a nation-wide revolution without even trying to.
By hacking the rules of the Hunger Games, they both make it out of the arena alive, and the games have for the first time ever two winning victors.
This leaves the Capitol looking like fools, and people in the districts start to organize a revolution to overthrow the government.
What dress is she going to wear?
The words from Plutarch Heavensbee are the answer to President Snows problem of how to quell the revolutionary tendencies in the country.
He suggests making sure that the television is at all times filled with a mix of both fear-instilling images of the Capitols power, and normative heterosexual propaganda of Katniss Everdeen and Peeta Mellark playing soon-to-be man and wife.
So this theory is not in any way my own, but a personal version of their theory.
Revolutionary literature is not something that regularly makes the best book store shelves.
Suzanne Collins probably knew that when writing the obviously very political book.
So Collins introduced a love triangle between the revolutionary female main character Katniss Everdeen and two men.
It is a good cover-up to write revolutionary literature.
We devote less focus to the material conflicts and focus more on the exciting love dramas between the three.
It is probably not an uncommon strategy.
But the exciting thing about these books is that this is so greatly commented in the books.
President Snow, as exemplified in the above quote, uses the same strategy.
From the moment Everdeen and Mellark fools the Capitol in the end of the first book, he forces them to play out their love in front of the whole nation on TV.
He tries to reduce her from a revolutionary icon to a traditional woman — a wife.
He shackels her into the role of a woman controlled by the capitalist patriarchy and creates a fairytale for the people to follow instead of focusing on the revolutionary process.
By making the character of President Snow and the political leaders of the Capitol use the same strategy as Collins herself, we are encouraged to understand how normative fairytales of love distracts us from seeing oppression and subversity.
The phrase is a summary of a feeling of how the liberal democracy works.
The games are in principle equal.
All tribute children enter on the same conditions.
They arrive at the arena unarmed, impersonal, with equal odds at surviving.
At the same time, they are really not equal.
Children from richer districts are usually more well fed, and many of them have trained for the arenas for several years, to one day volunteer to the games.
Some children succeed better in getting good sponsors and a lot of sponsor money.
But most important, the odds are only relevant to people from the districts.
The people in the Capitol are never chosen to participate in the games.
The odds are always in their favor.
They wrote the rules of the game, so they always win.
This is how we can understand the liberal democracy as a form of democracy.
The rules of the game are written by capitalists.
We are informed that we as a people have absolute power together, that we form our country together.
But we do not.
Sure, we can change some of the laws, we can adjust some tax and decide some things about what is publically owned.
But that is it.
We will not have any influence over all these things in our society that is privately owned.
That part of the democracy is untouchable.
The owners of that property are untouchable.
And we do not enter into the democratic arena as equals.
Some of us enter hungrier than others.
Some of us enter with a home, while some do not.
Some of us are richer than others.
Some of are so invisible to society that no political party cares for our questions.
We can not pretend that we are equals in the democratic arena.
Remember who the real enemy is The first book ends with Katniss Everdeen escaping the arena through insubordination, asbut Everdeens escape from from the arena in the second book is more of an act of subversity.
All the time, the contesting children in the arena are taught to point their weapons against eachother, thinking the children from the other districts are the enemies.
But Everdeen escapes the arena by pointing her arrow towards the Capitol.
In one striking arrow pointed at the right place, she destroys the arena.
I heard a theory that Thresh, a tribute child from district 11, should be seen as the one that started the revolution.
When he learned that Everdeen was not only an ally but a friend to the other and recently killed tribute child from district 11, Rue, he spared her life when he could have killed her.
He stopped treating Everdeen as an enemy and started treating gaming and betting act 1912 as a person.
Both Thresh and Everdeen works to dissolve the relations of antagonism between the tributes, and in the second book, the antagonism is directed toward the Capitol instead.
This is exactly how the fascist conflict of racism and post colonialism that is so inherent in capitalist states should be switched to a material conflict of classes.
Racist politics is a easy way to make the working class forget how capitalism destroys us by fooling us into thinking that the important political conflict is not the one between classes but between nations, cultures or races.
We are as a working class divided and pitted against eachother.
White people are taught that persons of color is the reason that they do not have a good life, that they lack the material means to get a good life.
So, clearly, anti-racist politics are a vital part of a revolutionary movement.
How can we fight the capitalist state when we are divided?
It is also interesting how this movement begins in the poorest districts like 11 and 12 while the richest districts like 1 and 2 seems to enjoy the games.
They train tributes in schools and make them volunteer for the games, so they can bring home the treasures from winning the games an endeavour in which they often succeed.
It is a great example on how a lot of richer white people really make money on the racist and postcolonial capitalism.
There is a huge amount of people that are working class, but get so many priviliges from being white and being a cis-man, and other attributes that they are quite contended with capitalist oppression.
These people are seldom so revolutionary.
It was hard to see clearly because Gaming and betting act 1912 was so afraid.
Food, energy, even the Peacekeepers that police us.
If we declare our freedom, the Capitol collapses.
Peeta Mellark seems to understand one of the problems of the game already in before their first time in the arena.
He knows that being subject to the situation of killing ones innocent fellow being our dying yourself makes you forget your ideals and principles.
In the last book, we see how this can also be true of a revolution.
One thing I really like about Katniss Everdeen is her reluctance of killing.
She does not have anything in principle against it.
She understands the necessity of defending oneself, and the necessity of the fall of the Capitol empire.
But she is still reluctant.
The few times she does not seem reluctant is in times of revenge.
When Rue was killed.
When a rebel hospital was bombed.
She never kills in cold blood.
I think it is because she can not emotionally detach herself from others, even from enemies.
So much oppression is built on emotional detachment.
Oppression and killings of non-human animals because we do not care for them as living beings.
Oppression and killings of many humans especially in war is possible because the oppressed are dehumanized, made into animals.
We make a lot of capitalist oppression possible by making it mechanical, forcing ourselves to not think about the oppression.
This seems very true for a lot of capitalist oppression.
Keeping the oppressed far away from the oppressors, giving the oppressors the chance of never seeing the oppression or the oppressed, is another tactics.
Think of the structure of segregated cities or the postcolonial capitalism.
We romanticize oppression, making ourselves think that the oppressed really want the oppressions, like how we think women want the gender rolls they are forced into.
Everdeen refuses this detachment.
Everdeen sees a person in every enemy.
Sometimes that person deserved to die by her arrow of vengeance.
But sometimes that person does not.
She can never not care.
This is very close to the classic christian ideal of.
She knows that the Capitol must fall.
But her hate and anger is not directed towards the people of the Capitol.
It is directed towards the political system and the power of the Capitol.
This is not true for everyone.
In fact, Everdeen is pretty lonely at the top.
Time is allowed for people to rush to the aid of the wounded.
Then a second, more powerful bomb kills them as well.
She does not want a regular war of conquest between district 13 and the Capitol.
She wants a revolution.
And one important thing about a revolution is that people strive for a better and more democratic society.
Not personal winnings, not more power to himself of herself, but a new world.
And to build a new world, one needs new principles.
Everdeen hopes so desperately that the district revolution will lead to a better society where the kindness and solidarity that is so present in the districts will govern the whole country, instead of the country being ruled by the power hungry an violent fascist maniacs of the Capitol.
When Everdeen learns that not only has the rebel movement lied and bombed innocent people, but that her own sister was bombed in this strike, and that her best friend participated in building the bomb to kill civilians — and that the rebel movement plan to do the same thing to the Capitol children as the Capitol has done to the district children for 75 years — the Hunger Games — she understands that the rebel movement is not really the subversive force the country needed.
It was just new power hungry people, that treat people as pawns to be played with.
The Hunger Games was for so long the big symbol of oppression that held people down while teaching them how important it is for them to free themselves.
And now the new leaders are doing the same cold blooded thing to the new oppressed children, the innocent children of the Capitol.
This is when and why she shoots the new president, I think.
And that makes her the true hero.
Antologin Bildning har redigerats av Anders Burman och Per Sundgren.
Den innehåller mängder av intressanta historiska röster om bildning och bildningsidealet.
Från Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer genom Kata Dalström och Emilia Fogelklou till den samtida Sven-Eric Liedman diskuteras olika aspekter av bildningsidealet, och såväl politiska som filosofiska idéer om det.
Många av kommentarerna är fortfarande viktiga idag, och de tänkte jag lyfta.
Jag vet att mycket av det jag och författarna kommenterar är utopiskt, och det är nog så det bör läsas.
Vad jag önskar får ej plats i dagens läroplan, ej heller morgondagens.
Men det är en ledstjärna att sträva efter.
Alla citat nedan är hämtade från antologin, och så är sidangivelserna ej från originaltexten utan från antologins sidnumrering.
Humboldt och det tidiga bildningsidealet Jag vill börja hos Esaias Tegnér som värderade språkutbildningen väldig högt.
Tegnér tyckte att såväl klassiska som moderna språk var viktiga för bildningen.
Vad som är typiskt för en bildningsförespråkare som på ett genomtänkt sätt till skillnad från ogenomtänkta sätt lyfter vikten av klassiska språk är att det oftast finns en djupare tanke bakom språkinlärningen.
När elever eller studenter lärs latin, hebreiska eller grekiska kan det ju omöjligtvis vara av kommunikationsskäl.
Tegnér menade i och för sig att det delvis handlade om att få tillgång till de klassiska författarna och tänkarna, men visst fanns det ett värde hos språket i sig också: Vad är språk i avseende på människobildningen?
Först och främst dess nödvändiga villkor, för det andra dess säkraste mätare.
Först dess villkor; ty utan språkförmåga skulle människan vara djur, det gives egentligen intet mänskligt begrepp utan ord; språket är det uttalade förståndet.
Grekerna nyttjade också samma uttryck för att beteckna ord och förstånd.
Vad man klart begriper kan man alltid uttrycka, och tvärtom hänvisar allt mörker i uttrycket på en motsvarande dunkelhet i begreppet.
Härav följer att egentligen all människobildning, så vida man därmed förstår utveckling av folks bildning, vanligtvis även dess lynne, alla dess själs anletsspråkstam, har ett eget och ursprungligt skaplynne, så förändras dock detta småningom efter de olika förändringarna av dess framskridande eller tillbakagående odling.
Härigenom är språket, i sitt hela betraktat, den naturligaste och osvikligaste mätarn på folkets bildning, eller rättare, den är folkets levande bildningshistoria.
Av dessa skäl måste väl också vara klart att elementarundervisningen varken kan eller bör inskränkas till blott så kallade realkunskaper, utan att även språkstudier, och i synnerhet dessa, icke blott försvara, utan även fordra, sin platsa i den förberedande bildning som lärdomsskolorna åsyfta.
Även om Wittgenstein i vissa förståelser av hen hade problem med kausalitetens riktning har det koncept som Wittgenstein och Tegnér formulerar på olika sätt poänger.
Förstår vi ett begrepp innan vi kan formulera det?
Lär vi oss något när vi lär oss begrepp?
I det fantastiska förordet till Konsten att argumentera argumenterar Thomas Anderberg för att vetenskapen kräver ett brett vokabulär.
Anderberg menar visserligen att det akademiska vokabulärets bredd hela tiden måste balanseras mot att det måste vara enkelt nog att ta till sig.
Men hen argumenterar fortfarande för att språket behöver en click i akademin.
Det skulle nog också krävas att språkundervisningen vävdes in mer i andra discipliner: att lärare och föreläsare på biologilektioner lärde ut biologins terminologi och etymologi på klassiska och moderna språk på lektionerna, att samhällsvetaren gjorde detsamma på sina lektioner, et cetera.
Det skulle inte bara leda till en större förståelse för språket, utan också en större förståelse för ämnet.
Gå in i en skeppsbod och fråga efter ett rep, och du kommer troligen att bli rättad.
På havet verkar det finnas gränslöst med ord för rep, snören, tampar, linor, band et cetera.
Och det är vad de behöver för att kommunicera ordentligt.
På samma sätt kräver filosofen, läkaren och sociologen en bred terminologi för att både själv förstå och för att kunna kommunicera det denne upptäcker i sin forskning och sina studier.
Vad en bildande skola behöver göra är att undervisa den här bredden.
Språkundervisningen behöver försörja sina elever och studenter med ett brett vokabulär.
Men inte behöver det bara vara brett.
Dessutom behöver förståelse och användbarhet stå i centrum för inlärningen.
Elever behöver lära sig att bryta sönder, förstå och leva sig in i de begrepp de lär sig.
Grammatiken är utan tvivel, såsom tankeövning betraktad, ett av det väsentligaste bildningsmedel i barndomen.
Genom etymologiska analyser vänjer sig det unga sinnet att upplösa icke blott ord utan även med detsamma begrepp; och genom den syntaktiska sammansättningen övas det att hopbinda det söndrade och enskilda till ett logiskt helt.
Man kan anse grammatik för en slags logik konstruerad i ord, liksom geometrien för en logik, konstruerad i linjer.
Tal i Jönköpings skola från 1827, sida 34 Jag känner inte igen mig ett dugg i Tegnérs redogörelse för grammatiken.
Men kanske är det för att det verkligen är en helt annan grammatik än den jag känner igen.
Vad Tegnér i grund och botten vill åt är att grammatik ska läras ut som förståelse och inte som faktakunnande.
Det känner jag helt klart vore önskvärt.
Och det hör ju verkligen ihop med vad vi konstaterade i stycket innan, att vi behöver en förståelse för begreppen och ett brett användbart vokabulär.
Flera av antologins tidiga författare, men i synnerhet Carl Adolph Agardh och Johan Vilhelm Snellman i texterna Reservation mot Stora undervisningskommitténs slutbetänkande från 1828 och Om det akademiska studium från 1840lyfter vikten av att lärare ska få välja själva vad de undervisar och att studenter ska få välja själva vad de läser.
I deras sammanhang var det nog väldigt vettigt.
I dagens skolor är det nog fortfarande en väldigt bra idé.
Men som humaniorastudent idag kan jag känna att problemet kanske inte ligger just där.
Dagens humanioraundervisning verkar istället präglas av brist på kvalitetsgranskning.
Den präglas av bristande uppstyrning och bristande planering.
Det finns inte så mycket övergripande ansvar.
Den är på alla sätt en kraftig motpol till yrkesutbildningarna, där du läser i ett reglerat program i fem år, med en kontinuitet i undervisningen, med ett varierat schema på fyra till åtta timmar om dagen.
Det finns såklart en poäng i att humaniorautbildningarna är så annorlunda från yrkesutbildningarna, men samtidigt kan jag känna att humaniorautbildningarna idag verkligen är sina extremfall.
Den utbildningspolitik som kåren driver, och har drivit ett tag, bygger på ett intressant motstånd mot det idealet.
Studenten ska visserligen vara fri att läsa vad denne vill, men vad studenten än läser ska den läsa vissa saker.
Den politik som varit på modet har varit politik som vill att all utbildning genomsyras av ett visst perspektiv.
Det handlar framför allt om att utbildningen ska genomsyras av ett hållbarhetstänkande och ett normkritiskt tänkande med grund i bland annat genusvetenskap och queerteori.
Det är inte något jag tänker kritisera.
Jag är mycket väl beredd att inskränka på det Humboldtska frihetsidealet för att förbättra undervisningen i dessa aspekter.
Det är en väl gjord avvägning.
För att en lärare ska kunna förmedla bra kunskap krävs ej bara tradition, utan även självkritik.
Tidiga socialister och kvinnor Genom de tidiga socialdemokraterna och kvinnorna hit räknar jag från boken August Palm, Karl Johan Gabrielsson, Ellen Key, Rickard Sandler, Hans Larsson, Kata Dalström, Zeth Höglund, Oscar Olsson och Nathanael Beskow löper ett par åsikter som återkommer i olika former.
Det finns en genomgående kritik mot det etablerade utbildningsväsendet, för att det var för religiöst eller för borgerligt eller bara dåligt.
Botemedlet var att flytta ut utbildningen och ibland även forskningen från det statliga och kommunala.
Studiecirklar och självstudier var ett sätt, arbetarbibliotek och oberoende forskning var ett annat.
En annan sak som ofta dyker upp är tron på att socialismen behöver den bildade människan för att klara sig.
Vad som lite hör ihop med det är den tredje punkten, att det inom borgerligheten finns ett missförstånd om vad bildning är, och att borgarna därför i själva verket inte alls är bildade.
Många nämner också problemet med att arbetstiden omöjliggör att arbetarna verkligen bildar sig.
Den första i boken som lyfter fram ett arbetarnas bildningsideal är Karl Johan Gabrielsson, som passande nog kommer efter August Palm.
Palms korta text Fridtjud Bergs valprogram från 1886 sågar den borgerliga bildningspolitiken, som ville göra frågan om arbetarnas frigörelse från en fråga om materiella förhållanden till en fråga om borgerlig upplysning.
Men åter till Gabrielsson.
Varför ska en arbetare lära?
Gabrielsson erkänner arbetarens svårigheter att lära utifrån att arbetaren just arbetar slitsamt och mycket.
Men Gabrielsson, själv arbetare och självlärd på fritiden, menar att det finns viss tid att lära.
Men folket bör åtminstone skaffa sig så mycken upplysning, att det kan döma i sina egna och landets angelägenheter.
Därförutan befrias det aldrig från mer eller mindre självrådiga förmyndare, hur än de politiska systemen växla.
Eller varför kan det sägas att Amerika, med dess allmänna rösträtt, är det största utsugareland i världen, fullt av vingelpolitici, om inte därför, att folket saknar håg för allmänna angelägenheter och följaktligen försummar att skaffa sig kunskap om dem?
Några ord till arbetareklassen om självundervisning från 1887, sida 116 Vad ska då en arbetare lära?
Idag ser kanske programmet annorlunda ut, där den frigörande litteraturen mer består i marxistisk och feministisk teori.
Men jag tycker att Gabrielssons program håller än idag.
Jag skulle säga såhär: skönlitteratur, också för att förstå förtrycket och att förstå att det inte bara är en själv som är förtryckt utan många, statsvetenskap och filosofi, för att förstå dagens politiska system och förstå att det finns alternativ, samt historia för att förstå vägen dit.
Jag vill också lyfta några av Gabrielssons sista ord: Den som täres av längtan att komma upp till ljus och en medveten syn på tingen, gör dumt, om han av missmodet låter sig förledas att dränka bekymren och sin intelligens i glaset; ty lugn får han ändå aldrig på den vägen, utan slutar med att bli antingen en hypokondrisk stackare eller en dålig människa.
Bättre är då att med friskt mod kasta sig in i det nya, som rör sig i tiden, och att skaffa sig upplysning, obekymrad om alla svårigheter.
Några ord till arbetareklassen om självundervisning från 1887, sida 121 Ellen Key hänvisar i sin text till en finsk författare V.
Men en äldre kamrat http://casinoseallin.top/and/bet-and-win-sport.html om 9 sparvar sitta på ett träd och man skjuter 2, huru många sitta kvar?
Eller man får i proportionsläran ett exempel som detta: om man bygger en mur på 10 dagar, med 10 timmars arbetstid om dagen, så bygga 10 man den på en dag, 100 man på en timme.
Och 6 000 man?
På en minut blir då det — matematiskt riktiga — svaret.
Det levande livet har återigen slagit matematiken på fingrarna.
Den ofelbara proportionsläran är ofelbar blott inom vissa gränser.
Invänder någon härtill att matematiken ej handlar om sparvar och tegelstenar utan om storheter, så är svaret riktigt från vetenskapsmannens abstrakta synpunkt, men ej från barnpsykologiens.
Barnet hänger vid det konkreta på ett för de vuxna ofta retsamt sätt.
De skolbarn, vilka på frågan: huru många äpplen man har kvar, när man ger bort två av tre?
Detta samband förmedlas genom fantasien, men avskäres genom abstraktionen, och därför bliva under barnaåren abstraktionerna av ringa betydelse, även för förståndsutvecklingen.
Några synpunkter från 1897, sida 129-30 Key håller helt med och verkar också dela författarens syn på lösningen: att flytta mycket av det mer åsyftade lärandet till senare i utbildningen när barnen är äldre.
Men går det inte att dra kritiken ännu längre?
Går det inte att se idealismen och bristen på användbarhet mer som ett strukturellt problem med undervisningen och vetenskapen än ett problem med pedagogik för små barn?
Kan vi inte se att oanvändbarheten i undervisningen är ett genomgående problem.
Många ungdomar har lärt sig om massakerna i Auschwitz, Srebrenica och Hiroshima.
De med högre betyg kan säkert rabbla en hel del fakta om dem och kanske till och med jämföra dem och dra paralleller mellan dem.
Men kan de förstå dem, sätta dem i ett samtida sammanhang och använda dem för att kritisera samtida tendenser?
På samma idealistiska sätt behandlas ofta politiska ideologier, både historiska och samtida.
Ja, arbetarrörelsen var intressant på 1900-talet, men vad kan vi lära av arbetarrörelsens idéer och metoder idag?
Hur kan vi nyttja fackförbunden politiskt idag?
Kan vi lära oss att förstå de politiska skillnader som faktiskt äger rum omkring oss istället för att bara förstå de som står i våra läroböcker?
Och hur kan vi använda matematiken som ett kritiskt studium av vår omvärld istället för att bara låta den stanna i böckerna?
Distinguo jag utväljer el.
Urskiljer — denna Montaignes vishetsregel borde framför någon annan vara skolans mål att bibringa sina lärjunger, ty i och med denna vishet hava de vunnit det yppersta medlet för en fortsatt kulturutveckling.
Några synpunkter från 1897, sida 133 Kritiken kanske känns igen, för den har yttrats ofta.
Därför ska jag ej säga så mycket om den.
Men den är värd att påminnas om.
Rickard Sandlers text är intressant och riktigt politisk.
Sandler menar att det finns tre viktiga skäl till varför folkbildningen bör vara ett centralt tema i socialdemokratisk politik: för att bildningen är socialdemokratins förutsättning, dess kampmetod, och dess vidareutveckling.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 152-3 Sandler menar att ett samhälle där endast den idealistiska delen av socialdemokratin realiserats är lika omöjligt som ett samhälle där gaming and betting act 1912 den ekonomiska delen av socialdemokratin realiserats.
Socialdemokratin behöver både en jämlik ekonomisk socialism och en bildning och upplysning.
Det är oklart varför, men jag tycker mig utläsa dels att bildning gör att folk förändrar karaktär, att de beter sig annorlunda och har djupare förståelse för varandra, och ett ett socialistiskt samhälle kräver ett folk med mycket kompetens.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 152-3 Kampmedel?
Som det tydligaste tecknet på folkbildningens fara tar Sandler upp att de maktägande, som förvaltar bildningsinstitutionerna såväl dåligt som konservativt, måste veta vilken källa and free games to makt och radikal kritik kunskapen är i händerna på arbetare.
Den måste nyktert visa vägen framåt för proletariatet.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 153 Och är det inte lite det som hänt med delar av arbetarrörelsen?
Jag chockeras ofta över såväl visionslösheten som bristen på teori och intersektionalitet hos många delar av arbetarrörelsen ja, framför allt sossarna.
Sossarna och vissa av fackförbunden är ju knappast socialistiska längre.
Så här känns det som att det finns fog att ge Sandler klart rätt i sin förutspåelse.
Att vara marxist innebär att ständigt ompröva och omapplicera Marx budskap.
Marxismen är en vetenskaplig analys, och därför finns det inget more info i att behandla den vetenskapliga analysen okritiskt.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 153 Och slutligen, ett litet argument på slutet av textdelen: Det är nödvändigt, att de som ställa sig i socialdemokratins tjänst äro så teoretiskt skolade som det över huvud är möjligt.
Må vi komma ihåg vilken stab av vetenskapsmän som ställa sina krafter i det borgerliga samhällets tjänst.
Man må tala hur mycket som helst om fri forskning och vetenskaplig fördomsfrihet, det är ett faktum, och ett mycket naturligt, att klassintressena i någon mån trycka sin stämpel även på den vetenskapliga produktionen.
I vissa, lyckligtvis enstaka, undantagsfall kan det gå så långt, att en vetenskaplig institution tar mutor, såsom då vetenskapsakademin mottog en stor donation till socialismens bekämpande.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 153-4 Vidare med Sandler: Hela detta spörsmål om de socialistiska teoriernas fördjupande och den på dessa teorier vilande agitationens allt mer vederhäftiga innehåll bottnar i frågan om agitationsarbetets mål.
Detta kan icke vara endast att öka partiets numeriska styrka genom att med partiet införliva alla proletäriska existenser.
Agitationens mål måste vara att göra dessa partimedlemmar till verkliga socialdemokrater.
Man får icke något tillfyllestgörande mått på socialdemokratins styrka av organisationens medlemssiffra eller av valsiffrorna.
Ty bland de väljande finnes säkert en hel del, som äro socialdemokrater en gång vart tredje år, men däremelllan — goda borgare.
Då man vet, på vilket sätt en person i många fall blir socialdemokrat, väcker detta icke förvåning.
En arbetare går in i en fackförening i hopp att få 5 öre mer i timmen.
Fackföreningen är redan ansluten till en arbetarkommun.
Nåväl — då är den nye medlemmen socialdemokrat.
Kvaliteten är minst lika viktig som kvantiteten.
Såsom ett demokratiskt parti, strävande till majoriteten, måste socialdemokratin intressera sig för kvantiteten.
Men går detta intresse därhän, att kvaliteten försummas, kan det en vacker dag befinnas, att partiet inte längre är socialistiskt.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 154 Sandler ger också ett fint åtgärdsprogram: Efter denna översikt av de viktigaste formerna av folkbildningsarbete inom det borgerliga samhället gäller nu att dra upp några riktlinjer för socialistiskt bildningsarbete.
Detta må ske endast i största korthet och rent schematiskt, då ju under debatten om alla kongressmotionerna i folkbildningsfrågan saken får allsidigare belysning.
Rörande det vetenskapliga forskningsarbete, som måste utgöra folkbildningens fasta grundval, vill jag endast påpeka lämpligheten av att en stipendiefond upprättas för utförande av undersökningar i ekonomiska och sociala frågor.
Det är ju av vital betydelse för socialdemokratin att få alla sådana frågor så noggrant utredda som möjligt.
Och vi kunna dock icke vänta oss, att de borgerliga vetenskapsmännen skola utan vidare smida vapen åt oss.
Det ligger en massa statistiskt material obearbetat.
Det kan göras en mängd smärre primärundersökningar, som kunde vara av oskattbart värde för vår agitation.
Och detta skulle icke kräva så oerhörda summor.
Resultaten av detta forskningsarbete skall publiceras.
Vidare finnes en mängd utländsk socialistisk litteratur av högt värde, som icke är översatt på svenska.
För detta erfordras en väl organiserad, affärsmässigt ledd förlagsrörelse.
Att det icke är väl beställt för närvarande ser man ju därav, att en stor del av den värdefullaste sociologiska litteraturen utkommit på enskilda förlag.
En kraftigt utvecklad förlagsrörelse skulle bli en uppryckning för våra arbetarbibliotek.
Deras innehåll kan behöva sovras och kompletteras.
Till tjänst härför borde utgivas dels en bokkatalog för just detta ändamål, dels ett periodiskt litteraturblad, däri för arbetarbiblioteken passande nyutkommen litteratur omnämndes och värdesattes.
Våra ungdomsklubbar skola bli härdarna för denna kulturrörelse inom partiet.
Inom varje klubb bör finnas en studiecirkel.
För att dennas arbete må bli riktigt effektivt bör varje klubb anstränga sig till det yttersta för att sätta någon av sina medlemmar i tillfälle att grundligare utbilda sig för att i studiecirkeln kunna vara sina kamraters ledare.
Såsom centralpunkt och högsta anstalt för hela denna folkbildningsverksamhet kräves en arbetarhögskola.
Vid denna skulle fästas vetenskapligt skolade män, som sattes i tillfälle att gagna arbetarrörelsen dels genom fortsatt vetenskapligt forskningsarbete, dels genom att medels sin undervisning uppfostra en elittrupp av teoretiskt väl utbildad ungdom.
Vid denna skola skulle undervisas främst i samhälleliga och arbetarrörelsen berörande ämnen, i stats- och kommunalkunskap, nationalekonomi, sociologi, fackföreningsväsen, kooperation m.
Där skulle ges praktisk utbildning åt bibliotekarier, studiecirkelledare, föredragshållare.
Genom arbetarhögskolan skulle anordnas stora populärvetenskapliga socialistiska kurser, utsändas föreläsningsturnéer till klubbar, arbetarekommuner och fackföreningar.
Upprättades en sådan arbetarklassens högskola under så fria former, att densamma och dess lärarkår icke insnördes i trånga partidoktriner, skulle den bli ett oerhört krafttillskott till vår rörelse.
Våra motståndares makt vilar ju främst på okunnigheten.
I den gäller det att skjuta bresch.
Må vi konsekvent och energiskt arbeta på att sprida så mycket positiv upplysning som möjligt!
Må vi själva tillägna oss sanningssökandets lidelse, må vi bringa ljus över landet, in i varje arbetarhem, i varje torparstuga!
Då ha vi gjort vår plikt som socialdemokrater.
Då kunna vi vara förvissade om segern, när klockorna ringa till storms på uppgörelsens dag.
Socialdemokrati och folkbildning från 1907, sida 162-3 Kata Dahlström levererar en väldigt tung religionskritik och jag älskar välgjord religionskritik.
Vad Dahlström kritiserar är främst hur kristendomen såväl som den kristna undervisningen som var en väldigt stor del av undervisningen gick maktens ärenden.
Det är något anarkistiskt jag känner igen i sättet Dahlström härleder tillbaka vad som gick fel med kristendomen till Konstantin, som lierade kyrkan med staten.
Därför måste vi kräva att våra barn ej längre bli förgiftade av denna falska och bildningsfientliga dogmkristendom.
Så upphöjd, vacker och människoälskande Jesu lära är, lika låg och usel och fientlig mot mänsklighetens broderskapslära är denna falska kristendom, som allt sedan stat och kyrka den kristna på Konstantin den stores tid kopplades samman, bjudits människorna.
Staten har gjort kyrkan till sin medhjälpare när det hällt att hämma mänsklighetens utveckling.
Och förvisso har stat och kyrka i ljuvlig endräkt staplat hinder på hinder i arbetarklassens väg fram till ljus och upplysning.
Bildning och klasskamp från 1909, sida 223-4, 226 Zeth Höglund ger i sin text Socialdemokratin och bildningsarbetet uttryck för en lite mer dialektisk än materialistisk syn på historien: Lika viss som bourgeoisien en gång i tiden använde sig av vetenskapen i kampen för sin frigörelse, lika visst som den i dag använder en överlägsen bildnings alla hjälpmedel för att upprätthålla sitt herravälde, så måste också arbetareklassen lära sig utnyttja de skarpslipade vapnen i vetenskapens arsenal för sin klasskamp.
Socialdemokratin och bildningsarbetet från 1912, sida 233 Höglund menar vidare att det är därför den dåtida segregerade skolan såg ut som den gjorde: Kapitalisterna, som nu bestämmer allt, har ju icke heller något intresse av att det skall vara annorlunda.
För dem är huvudsaken att uppfostra löneslavar, som kan utplundras.
Därför håller staten två slags skolor: en för överklassens barn: läroverken, och en för underklassens: folkskolan.
Den senare borde egentligen heta: de fattiges skola.
Ty den har en utpräglad klasskaraktär.
Avsedd för det s.
Lögn har den till grundval när den kallas en folkets skola utan att vara det, lögn är dess uppgift när den med sin undervisning förkrymper själarne i stället för att skapa kraftfulla självmedvetna människor.
Socialdemokratin och bildningsarbetet från 1912, sida 234 Det finns mycket fog för kritiken, och frågan är hur mycket bättre det är idag.
Kan vi inte se den skarpare och skarpare uppdelningen mellan studieinriktade och yrkesinriktade utbildningarna på gymnasiet på samma sätt?
Programvalet i gymnasiet blir mer och mer av en effektiv form av social snedrekrytering efterhand som reformer görs av borgare.
Och innehållet i de yrkesinriktade programmen dräneras aktivt på teoretiskt innehåll som skulle kunna få elever att förstå och vilja förändra sin omvärld.
Nathanael Beskow tar återigen upp frågan om bildning för de kommande styrande arbetarna: Hurudant skall det nya samhället vara?
På vilket sätt skall det vara bättre än det nuvarande?
De flesta nöja sig med etiketten, formeln, slagordet.
Många bry sig inte ens om att sätta sig in i vad orden betyda: vad som menas med ett socialdemokratiskt eller kommunistiskt eller anarkistiskt samhälle.
Och få äro de som vilja göra det besvärliga tålamodsarbetet, gå den mödosamma vägen, för att komma fram till det nya samhälle, som de read article med om att utpeka med det ena eller andra programordet.
Svaret kan ej gärna bli mer än ett: vi skola i det samhället leva mer som människor med varandra.
Ja, naturligtvis, svarar man med en otålig axelryckning, visst behöva vi bli mer människor.
Men det är just för att detta skall kunna ske som samhället först måste bli annorlunda.
Den ene säger: miljön gör människan.
Den andre: människan gör miljön.
Det är intet tvivel om att de bästa samhällsformerna ställa de största kraven på människorna.
Fråga dem som ha erfarenhet från kooperationen, särskilt den produktiva kooperationen.
De skola säga dig att det kooperativa arbetet är omöjligt utan prima folk.
Goda samhällsformer kunna icke komma till stånd utan genom goda människor.
I detta sammanhang måste arbetarnas bildningsfråga sättas in.
Det är ingalunda likgiltigt för bildningsarbetet vilka synpunkter som äro de ledande.
Kanske kunde man lika gärna här tala om ledande känslor.
I alla händelser måste vi göra detta klart för oss: vad är det för ett mål som leder oss?
Får denna synpunkt ensam dominera bildningssträvandet, så måste konsekvensen bli, att man utväljer de kunskaper, vilka direkt låta ställa sig i maktsträvandets tjänst, och skjuter åt sidan de andra.
Man väljer ämnena därefter, och man fordrar att framställningen av ämnena skall präglas av syftet att stärka de studerande i den rätta casino michigan for and over helst bör därför även läraren vara densamma tillgiven.
Och när man erövrat makten — vad sedan?
Är det självklart, att man också är i stånd att använda den?
Ens till sitt eget väl?
Socialdemokraterna styrde länge, och i takt med att socialdemokraterna förändrade makten och staten förändrade också makten och staten socialdemokraterna.
Det är en alltför idealistisk förklaring, men frågan är om inte Beskow har en poäng.
Är inte det en av många förklaringsmodeller?
Senare tänkare En av de intressantaste passager är i början av Alva och Gunnar Myrdals text Skolans uppfostringsmål.
Där resonerar de kring vilken människotyp skolan skapar och vilken den bör eftersträva istället.
Deras människotyp, den individuellt starka kollektivisten, verkar väldigt intressant.
Det är en person som är kunskapssökande, som strävar efter självutveckling och som är kritisk, samtidigt som den värnar om samhället, bryr sig om andra och är bra på att samarbeta snarare än att konkurrera.
Böra de vara allvetare eller specialister; formellt tränade eller praktiskt kunniga; auktoritetstroende eller öppna för problemen; historiserande konservativa eller framåtblickande nutidsmänniskor?
För att avgöra dessa val räcker det varken att lita till tradition eller någon auktoritativ moral.
Den ena människotypen är för övrigt icke absolut och i och för sig sämre än den andra.
Det beror alldeles på i vilken värld hon skall leva — och vilken värld vi förbereda för henne och genom henne.
Det fordras därför i första hand kännedom om de krav samhällslivet ställer på nutidsmänniskorna: den människotyp är den bästa, som på ett personligen mest harmoniskt och för samhället mest effektivitetsskapande sätt förmår anpassa sig till det sociala livet.
Efter denna pragmatiska målsättning har skolan sedan att anordna sitt arbete.
Om vi då först fråga vilken människotyp, som faktiskt befrämjas av skolan sådan den just nu är, så finna vi att skolarbetet ännu alltjämt i huvudsak är inriktat på att ge oss lydiga, oreflekterade feodalmänniskor och själviska privatkapitalister, alltså människotyper anpassade till redan förgångna samhällstillstånd.
Skolans — oftast omedvetna — uppfostringsideal av i dag rymmer en högst olycklig sammanläggning av dessa båda historiska människotyper.
Den gynnar de lydaktiga egoisterna, vilka också faktiskt bäst passa in i skolarbetets organisation och bereda lärarna de minsta bekymren.
Vad vi däremot skulle vilja förmena vara det riktiga anpassningsidealet i vår tid: människor med förmåga både riktiga anpassningsidealet i vår tid: människor med förmåga både till individuell självständighet — i motsats till den medeltida lydnandsmänniskan — och till kollektivt samarbete — i motsats till den privatkapitalistiska konkurrensmänniskan — är ännu i stort sett främmande för skolmentaliteten.
Skolans hela arbetssätt är sålunda till en början inställt på att ge oss människor, som sporras till arbete endast av trångt individuella motiv: individuell tävlingsiver och behov att personligen göra sig gällande.
Det är ju aldrig annat än den individuella prestationen som värderas.
Och den uppskattas dessutom ganska mekaniskt och summariskt efter det ytliga resultatet.
Arbetet är inställt efter betyg och snedvrides genom de oupphörligt närvarande hänsynen till förestående examina.
Det ständiga inbördes värdesättandet av uppnådda resultat fördärvar både de få tillfredsställda och de många otillfredsställda och bortleder lärarens blick från skolarbetets socialt fostrande uppgift.
Detta skolans odlande av överdriven och falsk individualism, dess undertryckande av den naturliga sociala inställningen är ett farligt resultat, iden mån skolan verkligen förmår riktningsbestämma den framtida människotypen.
Man borde leka något försiktigare med den liberalistiska idealiseringen av konkurrensidealet.
Inbördes tävlan måste alltid ges ett rum både i skolan och i livet.
Men det är skolans uppgift att i samhällets intresse tämja och förädla de ungas tävlingslusta, att säkert inrikta deras ansträngningar på prestationen själv och icke dess mått, på saken och inte på skenet, och slutligen att inordna tävlandet under en social idealitet, som vidgar intresset den liberalistiska ideologien, med dess överbetoning av konkurrenssynpunkten, individens eget ansvar etc.
Skolan förlänger 1800-talsmentaliteten, den falska individualismen.
Särskilt borde socialister beakta detta.
Socialistisk produktionsordning och planhushållning betyder ej blott en central, socialt inriktad och demokratiskt bestämd ledning av samhällslivet utan därjämte och framför allt samordning.
Och den socialpsykologiska faktor man har att bygga på heter uppfostran till samarbete.
Förmågan att samordna sig med andra samt att identifiera sig med gemensamma ideal och intressen blir av nöden, om icke svårartade personliga och sociala missanpassningar skola uppkomma.
Endast den skola, som ser som sitt viktigaste mål att uppfostra barnen till individuellt starka kollektivister med ett socialt patos som djupaste personlighetsgrundval, att åstadkomma den sammansmältning av eget initiativ och hänsyn till andra, som kräves för individuella insatser inom ett kollektivt samarbete, endast den skolan kan göra barnen skickade för den sociala tillvaro, vari den skola ha del.
All moralisk fostran har hittills, främst kanske på grund av sitt anknytning till kristendomsundervisningen, varit alltför intresserad i den egna själens frälsning.
Framtidens, och redan nutidens, patos gäller emellertid inte främst jaget.
Men i skolan, barnens första egentliga arbetsplats, kallas samarbete fortfarande fusk.
Skolarbetet är i själva verket till hela sin inriktning och anordning mera trångt individualistiskt än de vuxnas arbetsliv någonsin varit ens under den korta privatkapitalistiska epoken under industrialismens genombrott.
Denna tradition måste brytas.
Inse skolmännen av facket icke tillräckligt snabbt och fullständigt det trängande behovet av en ny anda i skoluppfostran, fortsätta de att öda merparten av sin reformiver åt undervisningsteknik och organisationsfrågor, ha vi andra desto större skäl att verkligen förvandla skolfrågan till en kulturpolitisk fråga av grundläggande social vikt.
I en tid med internet blir den ännu mer intressant.
Vilken typ av kunskapsarbete bör premieras i en digital och postdigital värld?
Knappast det systemet vi har idag.
Myrdal kopplar också skolan till dess demokratiska funktion och i den samtida politiska kontexten.
Fostrar skolorna verkligen de demokratiska medborgare vi behöver idag?
Snarare fostrar skolan medborgare som är anpassade till gårdagens kulturella såväl som politiska samhälle.
Detta skolans uppfostringsresultat skulle nu någorlunda ha motsvarat en gången tids sociala behov.
Att emellertid det moderna näringslivet framför allt kräver en aktiv, påpasslig intelligens ha vi redan i inledningen till detta kapitel framhållit.
Det bjuder åtminstone sina bästa chanser åt individer med andra dygder än de gammaldags.
Lydnadsidealet är föråldrat: den passiva lydnaden var en mer ändamålsenlig dygd i det feodala samhället, än det någonsin kan vara i demokratier.
Nu är kravet i stället en aktiv social idealitet: inordning och ej blott underordning.
Vår tids samhällsordning bygger nämligen på självbestämmanderätt.
Och även i andra hänseenden än det politiska: varje människa i vårt moderna samhälle står ensamma än förr — hon har icke längre en intim, solidarisk trängre krets att lita till som förr till släkten, bygden och kyrkan.
Hon måste därför kunna på ett helt annat sätt planera för sitt handlande och ha utblick över sina livsmöjligheter samt ta långt flera beslut på eget ansvar.
Men samtidigt har den nutida människan en rikare variation av sociala relationer till en vidare krets: hon har flera arbetskamrater, hon deltar i yrkes- och intresseorganisationer och i ideella och politiska rörelser, hon har i sista hand medansvaret över hela samhället.
Överallt behövs det att hon är uppfostrad till öppenhet och företagsamhet, till individuell aktivitet inom ett vidsträcktare samarbetes ram.
Tag som exempel bara detta enkla: man behöver kunna tala, men i skolan lär man sig bara att svara.
I just detta hänseende skilja sig, som bekant, svenska barn ofördelaktigt från utländska.
Att skolan har åtminstone en del av skulden bevisas därav, att unga arbetare i sina föreningar lärt att uttrycka sig mycket bättre och ledare än jämnåriga studenter.
Skolans uppfostringsmål från 1934, sida 300 Gunnar Hirdman vill egentligen skriva om musik men tar upp en annan väldigt intressant aspekt i sin text.
Vi kan tala om en första grupp bestående av människor med förståelse för musik; en andra grupp som är oförstående, men villig att passivt ta emot; en tredje grupp kan sägas bestå av utanför stående, likgiltiga eller rentav avoga mot allt vad musik heter.
Undersöker vi relationen mellan dessa tre grupper kan det med säkerhet sägas, att den sistnämnda blir allt mindre och den första allt större, medan mellangruppen måhända alltjämt är som förr.
Säkerligen har radion betytt oerhört mycket för att åstadkomma denna förskjutning.
Den har fört musiken in i praktiskt taget alla svenska hem och inte bara till helgdags.
En lekmans reflexioner om musikalist fostran från 1948, sida 309-10 Vad jag tycker är intressant med Hirdmans text är att den tar upp hur tekniken påverkar bildningen.
En så enkel sak som radions popularisering gjorde enligt Hirdman underverk för bildningsnivån när det gällde musiken.
En sak borde göra oss otroligt optimistiska med det här: tänk i så fall hur mycket internet måste påverka oss.
En sak borde dock göra oss otroligt pessimistiska med det här: tänk vad innehållet styrts om från att handla om konst till att handla om kommers.
Emilia Fogelklou inleder sin text med vad jag förstår som en modernitetskritik ur bildningsperspektiv, där Fogelklou tar upp olika typer av kritik som kommit mot att den västerländska moderniteten och den västerländska kulturen spridit sig över världen.
En bit in i det skriver Fogelklou något ganska intressant om hur vår syn på bildning ser ut: Vi frestas att glömma — Albert Schweizer är en av dem som påminner oss därom — att jordbruk och hantverk, jämte hushållsarbete, var kulturens början, men inte läsandet och skrivandet, som folk för närvarande tycks tro, i sin övervärdering av intellektuellt eller kommersiellt arbete som framtidsyrke för de uppväxande.
Något av det gamla hantverksutlärandets personliga och etiska moment blir det alltmer tomt efter i de stora klasser, där så alltför många på samma gång skall lära sig så mycket och så hastigt.
Bildning och äkthet från 1955, sida 321 Framför allt tycker jag att stycket är intressant i hur vi förstår historia och antropologi, och hur vi skulle kunna förstå historia och antropologi istället.
För att förstå statarnas levnadsvillkor kanske en ej ska ta del av de historier och faktaböcker som skrivits om dem, utan istället försöka förstå och leva sig in i statarnas levnadsförhållanden, kultur, materiella villkor.
Det skulle kräva en helt annat men garanterat spännande pedagogik än den som används idag.
Fogelklou fortsätter på inlevelsespåret i sin kritik av undervisningen: Ett inslag som kunde förstärkas vid undervisningen i historia eller samhällslära är den mänskliga sammanlevnadens arter och villkor.
En del krigshistoria har redan fått vika för fredligare aspekter.
Att sexualundervisningen kompletterades med något om äktenskapets historia och sociologi, så långt man därvid har möjligheten att nå fram, likaväl som med psykologi och etik, vore av nöden.
En av mina egna lärare bad oss en gång försöka tänka oss in i hur det skulle vara om vi verkligen vid t.
Han beskrev livligt de olika våglinjerna från piccoloflöjt till bastuba etc.
Man kunde tänka sig ett slags motsvarande åskådliggörande av det osynliga psykologiska samspelet eller motspelet vid en överläggning, vilken som helst.
Det skulle säkert ge åtskilligt att tänka på!
Mycket skulle bli möjligt, om vi helt enkelt mera levde tillsammans med varandra i skolan som i ett verkligt samhälle mitt igenom arbetet, ett vågspel, som på längden skulle löna sig.
Behövde det vara en fras?
Bildning och äkthet från 1955, sida 324 Det är ett intressant program Fogelklou presenterar, men Fogelklou tar också upp det redan då största problemet med att genomföra pedagogiken, varifrån ska lärarna få tiden?
Att skolan inte har tid att på allvar lära ut är ett jätteproblem, då som nu.
Den kungen gjorde det som var ont — så kom olycka över honom, en annan gjorde det som var gott, och han fick lön.
Detta är ju också den enklaste typ av pedagogik som föräldrar brukat tillämpa på sina barn.
Den går igen i Alice Tegnérs renoverade barnvisa.
Men föräldrapedagogiken bad A.
Bildning och äkthet från 1955, sida 326 Erik Hjalmar Linders text Gräns under utplåning från 1962 är definitivt en av bokens mest intressanta texter.
check this out redogör för mycket av innehållet, och går vidare med att diskutera hur det går att brygga ihop dem igen.
Lärdomshistoria blir centralt för Linder: Men vidare och viktigast: Lärdomshistoria räknas ju som en humanistisk disciplin.
Men den sysslar med förkärlek med fysik och astronomi, eftersom det gäller att klargöra hur vi kommit fram till vår nuvarande världsbild.
Gräns under utplåning från 1962, sida 342 Här menar Linder att humaniora och naturvetenskap måste mötas.
Hur vi konstruerar vår världsbild är en fråga som med nödvändighet kräver båda fältens uppmärksamhet.
Vår naturvetenskap avgör vilka gränser vår värld har, och vår humaniora beskriver och utmanar våra tolkningar utifrån våra vetenskapliga betraktelser.
Nästa ämne Linder tar upp är medicinen.
Medicinen ses ju som en naturvetenskap, men handlar ju i grund och botten om människan.
continue reading håller jag verkligen med Linder.
Medicinen kan ej fungera som vetenskap utan att ställa människan under ett ideal.
Ett ideal om friskhet, om styrka, om motståndskraft mot sjukdomar et cetera.
Alla dessa ideal konstrueras utifrån våra värderingar.
De är inte av naturen givna.
Vissa fall är tydliga vi behöver få värderingar för att veta att lungcancer är dåligt men andra fall är mindre tydliga vad är en optimal kroppsstorlek, hur mycket bör någon träna, hur balanseras en välsmakande kost mot en nyttig kost.
Linder specificerar frågan till psykologin.
Gräns under utplåning från 1962, sida 342-3 Bland de skönlitterära verk som Linder nämner som de som lyckas ta sig bortom uppdelningen nämns Harry Martinsons Aniara Gräns under utplåning från 1962, sida 341.
Går det inte att idag säga om mycket science fiction.
Närmast tänker jag på Star Trek och då på serierna The Next Generation, Deep Space Nine och Voyagermen knepet i Star Trek återfinns på andra platser i science fiction-kulturen.
Det handlar om att med hjälp av teknologi som idag mest går att drömma om kunna gestalta filosofiska och politiska problem, dragna till sin spets och placerade utanför vårt kulturella och historiska sammanhang i ett mer allmängiltigt sammanhang.
Varför är det såhär då?
Jag vill lyfta två textstycken som kan hjälpa oss att förstå det: Golding menar att vi är kluvna i nutidssamhället: vi liknar en man som med munnen prisar stillhet och meditation medan hans handlingar bara går ut på att jäna pengar.
Den gudinneliknande Bildningen pekar mot en andlig gryning men inser att samhällets verkliga behov är tekniker, ämbetsmän och soldater; det är dem hon skall skaffa fram.
Det mesta av bildningen måste bli utbildning, ja träning och dressyr.
Drömmen om en fri och lycklig mänsklighet, andligen stadd i ständig tillväxt, är lika avlägsen som någonsin.
Gräns under utplåning från 1962, sida 338 I vårt nuvarande gymnasium går planen ut på tidig specialisering och en strängt upprätthållen gräns mellan specialiteterna.
En latinare och en realare på matematiska linjen kan bara med möda kommunicera.
Somliga läser nästan bara språk, andra läser nästan bara matematik och fysik.
Gräns under utplåning från 1962, sida 344 Vi måste nog ställa oss frågan: varifrån uppkommer denna särskiljning och specialisering?
Mitt förslag på svar är: arbetsdelningen.
Och arbetsdelningen är en konsekvens av arbetssamhället.
När tillväxten prioriteras finns det ingen anledning att folk är brett bildade.
Samhället behöver folk som kan göra sina jobb, inte förstå dem eller deras sammanhang.
Därför finns det ingen lönsamhet i att ge folk en bred, tvärvetenskapligutbildning.
Finns det fler områden där tvärvetenskaplighet skulle vara dragon and pearl nytta än de Linder nämner?
Ja, det tror jag absolut.
Jag tror definitivt att såväl medvetandefilosofin och moralfilosofin kommer att behöva programmerare och datavetare i den närmsta framtiden för att förstå de problem som vi ställs inför med artificiella intelligenser ett exempel är David Chalmers essä Singularity.
Jag tror att vi överhuvudtaget behöver problematisera, kritisera och styra den naturvetenskapliga utvecklingen mer med humaniora.
Men här kommer också problemet.
Den naturvetenskapliga utvecklingen har redan stora intressenter: marknaden.
Och i en värld där stater styrs affärsmässigt för att generera tillväxt är staterna lika inblandade.
Så länge som det är marknaden och staten som styr den naturvetenskapliga utvecklingen kommer det att vara svårt att ge humaniora inflytande över utvecklingen.
Och det är tragiskt.
Sven-Eric Liedmans avslutande text är till stor del en sammanfattning av boken i sin helhet och den bildningshistoria den presenterar, men det finns också ett par intressanta stycken om förhållandet mellan bildning och utbildning, som detta: I dag behandlas ofta utbildning och bildning som motsatser.
http://casinoseallin.top/and/south-park-the-game-review-south-park-the-game-review.html utbildningen är målet och vanligen också vägen till målet bestämda av diverse regler, och den som genomgår en utbildning måste anpassa sig efter dessa regler för att få det eftertraktade betyget eller legitimationen.
Det är en process styrd utifrån; individen anpassar sig efter en yttre form.
En utbildningsanstalt kan tala vackra ord om originalitet och personlig egenart, men dess mål, retoriken till trots, är att skapa färdiga produkter som lätt kan jämföras med varandra.
Den som bildar sig är däremot fri enligt den gängse föreställningen.
Processen är styrd inifrån, av intresse, av kunskapshunger, av lust att förändra den person som man blivit.
Kunskapen ses som egenvärde och inte som medel för något annat.
Kontrasten mellan bildning och utbildning har satt sig hårt i språket.
Den har stor enkelhet och kraft.
Det finns en spridd uppfattning att universiteten en gång förmedlade fri bildning till sina studenter, medan det väldiga universitets- och högskolesystemet i article source nästan uteslutande utportionerar väl utmätta doser yrkesutbildning till sina så kallade kunder.
Det är inte bara staten utan också näringslivet som betraktas som pådrivare i denna process mot kulturell och intellektuell utarmning av den akademiska världen.
Ett snävt nyttighetstänkande ger ingen plats åt fritt kunskapssökande i den glada vetenskapens namn.
Bilden av samtidens problem har utan tvivel sina poänger.
Studenter jagas genom sin utbildning med Centrala studiestödsnämnden i hälarna.
Lärare hastar från lektion till lektion och från lektion till sammanträde.
Det finns inte mycket tid för intellektuella upptäcksfärder ens för fördjupning och eftertanke.
Bildning, frihet och motstånd från 2004, sida 382-3 Att förhållandet mellan högskola och student blivit det mellan affär och kund tycker jag fångar problemen med dagens utbildning väldigt väl.
Och det rimmar väldigt dåligt med tankar om akademisk frihet.
Disclaimer: This post is a review of and will therefore contain spoilers about Cory Doctorows book For the win.
Many of them farm gold.
Hell, quite a bunch of them.
Gold farming is the process of first earning a whole bunch of gold or whatever the money is called in a massive multiplayer online game, and then, often, selling it to other players.
This is often done by poor asians in internet cafés, and sold to rich people in the west.
But these people are not the only ones in this new proletariat.
Since farming is illegal.
Where do these people work?
At the same place as the farmers, of course.
China, India, Indonesia, Singapore.
We meet the poor indian girl from Dharavi in Mumbai.
She is poor as a beggar, but excellent in video gaming.
She is contacted by a person that explains to her that she is not attacking evil thieves, but other poor workers, just like her.
This person says that she wants them all to be organized and fight for their common cause against the capitalists.
This is the first time we meet the IWWWW, the International Workers of the World Wide Web, a group inspired by the classic existing union federation IWW, the International Workers of the World.
The IWWWW organizes the gaming proletariat all over the world.
Just like with any production, the capitalists can move the production, the factories and the internet cafés anywhere when workers organize, and recruit new unorganized proletarians there.
But something changes with the internet.
Now, the proletariat is as moveable as the production.
The have never been explicitly chinese productions or indian productions.
Together, side by side, the whole of the proletariat rises into a common conflict with their oppressors.
What Doctorow does depict, though, is the skepticism against IWWWW that the other unions have towards the organization of the internet proletariat.
How are they workers?
They sound like players to me.
In the transport trade, we work.
This is quite realistic.
It only reflects how conservative unions once thought of the union organization of typical female trades.
Or the scepticism of some conservative unions to organize immigrant workers without papers.
Why would it not also happen to the organized gamers.
Despite the obvious fact that the gamers work is a lot different from traditional proletarian work, the gamers are usually very young.
Not the old men who often call the shots.
The media Of course people are sending around photos of strikers being beaten up by the cops during the strikes.
But after one particular strike, one of the fleeing strikers happen to run in to Jiandi.
Jiandi is the hostess of her own talk show, Factory Girl Show.
Jiandi is quite a hacker too — because she has to be.
Her radical talk show is aired through the Falun Gong internet proxies.
She instructs her listeners in how to encrypt their communication, so that they can watch the show and participate without being found by the cops.
They discuss the shows by occupying comment threads on dead blogs — through their proxies, of course — until the comment thread is found by the cops.
Then they switch to a new thread.
Jiandi lets her listeners phone in and ask for advices on their problems, with anything from idiot bosses and lazy boyfriends to sexual violence and ignored paychecks.
Together, they plot revenge plans and spread the names of misogynist bosses.
Jiandi is truly a star of the feminist and communist revolution.
Not easy, but simple.
Go down to a job-broker on Xi Li street and find something — anything — that can get you started again.
Tell her what he did, what he said, what you said back.
And then you start to work again.
In fact, you tell me what factory you work in and the name of your boss, right now, and then millions and millions of girls will know about it, too.
What do you say?
But do you want another girl to go through what you just went through?
What do you think would have happened if you had heard another girl speak his name on this show, last month, before you went out with him.
What will you do?
Or will you protect your bruised ego and let the next girl suffer, and the next?
The girl on the phone said nothing, though the sounds of people moving around the dorm could still be faintly heard.
Lu imagined her under her blanket on her bunk, hand over the mouthpiece of her phone, whispering her secrets to millions of girls.
What a strange world.
She needs help packing, help finding a job.
Help her move out.
Help her find the new job.
This is your duty to your sister.
We learn that women are the norm employee when it comes to chinese factory work.
The men have completely different jobs, like security guards.
The first time Jiandi features the IWWWW in her show, she presents the interviewee with this revolutionary rhethorics: I was watching a little video this afternoon, and like many of you, I found myself watching something amazing: dozens of boys, lined up outside an Internet cafe, blinking and pale as newborn mice in the daylight.
It seemed that they were a different kind of factory boy, the legendary gold farmers of Shenzhen, and they were demanding a better job, better pay, better conditions, and an end to their vicious, greedy bosses.
Does that sound familiar, sisters?
But did the boys flee?
Did they go back to their jobs and apologize to their bosses?
The mouse army stood its ground, claimed their workplace as their rightful home, the place their work paid for.
And what did the jingcha do?
Tell me, Tank, what did they do?
She made urgent hand-gestures at him as the silence stretched.
Sisters, download this video now, please!
Watch as the jingcha charge the boys of Shenzhen, breaking their heads, gassing them, clubbing them.
And now, focus on one brave lad off to the left, right at the 14:22 mark.
Strong chin, wide eyes, a little freckles over his nose, hair in disarray.
See him stand his ground through the charge with his comrades by his side?
See the jingcha with his club who comes upon the boy from behind and hits him in the shoulder, knocking him down?
Just one more thing: what are we going to do about this?
Her eyes were wide, and she was gripping the edge of her desk tightly.
What do we get?
Slimy perverts who screw us on the job and off!
Bastard criminals who destroy anyone who challenges their rackets!
Cops who beat us and put us in jail if we dare to challenge the status quo!
If there are workers around the world organizing for a better deal, I want to be a part of it, and so do you!
Anything we do is big.
These parts of the book really show how important an own channel of media is for a revolutionary struggle.
Factory Girl Show really unites IWWWW with millions of workers, and give these workers moral support and indignation regularly.
These parts are also the ones that lift and portray the female heroes the most, even though strong female characters are central throughout the book and the struggle.
The economy In the union meeting between IWWWW and other Indian unions mentioned earlier, the following dialogue took place Where Ashtok is the union activist that arranged the meeting between the IWWWW and the other unions : Mr Honnenahalli twisted his face up into a sour lemon expression.
Ashok held up a hand.
What is banking, if not pressing buttons and asking everyone to make believe that the outcomes have value?
One of my favorites is the one about speculation and confidence: He clapped.
It comes from a story about a British physicist, Bertrand Russell, who gave a lecture about the universe, how the Earth goes around the Sun and so on.
The world is flat and rests on the back of a turtle!
At the end of the day, all that any of this is based on is, what, can you tell me?
It is just like game-gold!
I remember one time when Zombie Mecha started charging for buffs that used to be free and overnight, all the players left.
The people who were left behind were so desperate, walking around, trying to hawk their gold and weapons, offering prices that were tiny compared to just a few days before.
It was like everyone had stopped believing in Zombie Mecha and then it stopped existing!
And then the game dropped its prices and people came back and the prices shot back up again.
Why do they do it?
Because they are given rupees — which are worth nothing unless you have confidence in them.
And why are they given rupees?
What are dollars worth?
Unless you believe in them.
And what about the discs — what good are they?
So why does any of this happen?
Because gaming economies show how virtual economies are.
It shows what a man-made cultural machine the economy is.
The reasoning about confidence and gaming economies show how culturally vulnerable capitalist economy can be.
Heck, gaming economies per se show how vulnerable they can be.
The book The book is a story abour communism, about class struggle, about the history and the future of unions, about the internet and about the physical world, about capitalism, about gaming, about striking and about wars, about the corporativism that binds capitalism and cops together into a passionate love affair in China as well as in Europe, about how the world is and how the world could be.

LOWLIFE ~ The Betting & Gaming Act 1964



Etienne

FC Harakiri 07 Gästebuch

Betsafe Live Betting, Online Casino, Slots & RouletteBSGGRATIS... 1922, 1921, 1920, 1919, 1918, 1917, 1916, 1915, 1914, 1913, 1912, 1911, 1910, 1909.
... Att. on line spelautomat gambling online magazine Hr kan du spela gratis casino. paviljong fran 1912, ligger i vackra. falsterbohus casino Om du redan har koll... till fr nagra ar. svenska spel bingo betting turspel poker mariefred casinon pa... Kramfors sweden casino act redbet casino betway bonus 2018 Spelautomat.
... solid program, including a 50% bonus on your initHow the US Bank Secrecy Act (Title 31). Resort Hotel and C ease of making deposits and withdraws, betting options, and bonus programs.. Slot players can now access their favorite H5G games on Facebook for the very first time.. Arttu Varberg Dead or alive - 1912kr
http://nordic-slots.pw/video-slot-machines-games/417 - video slot machines.... Worth supplemental services act the entire change client adjusted..... pa unibet[/url] Alle spillselskaper tilbyr bade poker, casino og betting Betway.... [url=http://ellentrager.com/russian-roulette-spill/1912]russian roulette.

COMMENTS:


19.12.2017 in 18:07 Pakemon:

La Quinta Inn & Suites Tampa Fairgrounds – Casino beläget i East Lake - Orient Park-distriktet i Tampa (FL) är ett utmärkt val för resenärer som vill blanda nöjen.



23.12.2017 in 18:20 Unbeateble:

Sex and the City är en amerikansk tv-serie som baserades på boken med samma.. Hans personliga stil påminner starkt om Carries, och man får intryck av att.



02.01.2018 in 16:59 DeathWish:

StarVault som utvecklar MMORG spelet Mortal Online.. Enligt StarVaults oficiella gaming forum.. Vi är nu i block 4, vilket är sista steget av test och release av kontinenten Sarducaa.. erfaren programmerare som brinner för spelutveckling, specifikt mmorpg och har spelat en hel del mmorpgs under åren.



07.01.2018 in 07:33 Luntik:

ny. games for 2013 pc casino online free sims social. play games download. like. games for slot casino pc downloadable free att hotels italy monte cassino.




Total 4 comments.